Idag har jag o barnen åkt kälke i min arndomsbacke    Det var så vackert ute! Men jag frös om kinderna - trots att jag bott i Umeå tre år kan jag aldrig vänja mig vid kyla. Huuuu. Vi var ute i ett par timmar iaf sedan smackade det gott med varm choklad på Lyckans café   

Vi hade med oss en snowracer men det gick bra o åka på baken med för det hade blivit världens iskana i backen. Och lekplatsen som jag lekte på som liten var jättefint iordninggjord - den ligger precis vid Rosendalsskolan i Björkekärr.

Kaffestugan Lyckan i Delsjöområdet är inrymd i ett 200 år gammalt f.d statartorp och ligger nära Delsjöns badplats.
Man har bevarat en gamla torpatmosfären, med blomsterrabatter, fruktträd, trädgårdsland och djur. Det är jättemysigt och du får kaffe med dopp för under 50-lappen. Det är minsann ingen pulverchoklad som serveras och de har hembakt o våfflor. Fast så här års är det bara öppet mellan 10.00 och 16.00 på helgerna.

Ta det lugnt i backarna!

Kaffestugan Lyckan i Delsjöområdet är inrymd i ett 200 år gammalt f.d statartorp, beläget i ett naturskönt område helt nära Delsjöns badplats. Vi har försökt bibehålla den gamla torpatmosfären, med blomsterrabatter, fruktträd, trädgårdsland och djur.

Det finns plats för ca 50 gäster i stugan och för ytterligare 30 st i ett annex i den gamla ladan. Vi serverar varma och kalla drycker, hembakat kaffebröd, smörgåsar. På helger har vi även den jättegoda gulashsoppan. På våren kan du sitta ute under våra blommande körsbärsträd, på sommaren kan du njuta av tystnaden en bit från den larmande badplatsen eller spela ett parti boule. Hösten bjuder på en färgsprakande lövprakt och på vintern kan det vara skönt att komma in i stugvärmen till en kopp choklad med vispgrädde och nygräddad vaniljvåffla.

Fyrverkerier kommer som så mycket annat idag från... ja just det - Kina! 

Man tror att kineserna använde fyrverkerier redan för 2000 år sedan. Troligtvis uppfanns krutet långt innan den första fyrverkeripjäsen tillverkades. Självklart föddes fyrverkerierna i hemmets hjärta - köket!

Det berättas om en kinesisk kock som av misstag råkade blanda träkol, svavel och salpeter (kaliumnitrat) – alla vanliga ingredienser i det dåtida kinesiska köket. Blandningen råkade brännas vid och han slängde pulvret på elden. Resultatet blev en enorm explosion! Kineserna kallade pulvret för “huo yao”, eller “eldmedicin” som det blir på svenska.

Äran för uppfinnandet av fyrverkeriraketerna har man i dagsläget tillägnat en kinesisk munk vid namn Li Tian som levde nära staden Liu Yang i Hunanprovinsen för 1000 år sedan. Kineserna firar den 18 april varje år uppfinnandet av fyrverkeriraketerna genom att offra gåvor till Li Tian.

Först på 1400-talet kom fyrverkerierna även till västvärlden. Fyrverkeriers färger skapas i samverkan mellan de kemikalier, salter och grundämnen (metaller) som ingår i blandningen.

Inatt kommer vi antagligen att få se ett stjärnsprakande fyrverkeri med tanke på att det är så kallt och klart.

Gott Nytt År allihop!

Igår var jag o hela familjen på jullovsmatiné. Vi såg Avatar - en av dessa nya 3D-filmer. Tekniken fascinerar. Och man använder den i en helt ny värld full av ljusalstrande små mästerverk. Önskar själv att jag skulle ha en Avatars kropp - så stark och smidig - med ett skelett förstärkt av kolfiber :-)

Barnen älskade filmen och jag med. Den hade ett tydligt budskap - om man så vill både politiskt och med ett genomtänkt miljötänk. Allt hänger samman - det vi i vår krassa verklighet först tror är värdefullt som olja och andra naturtillgångar vi vill utvinna är en illusion. Naturens värde överskrider vida detta värde och för att kunna utvinna naturtillgångarna förstör vi naturen och sätter ekosystemen ur spel.

Politiskt... Jo vad kan vara tydligare än att den moderna människan sätter sig över andra kulturer och religioner - startar skolor för att lära ut "vår" kultur vilket skapar konflikter som tas som ursäkt för att kunna skövla och förstöra det som är främmande. OCh göra sig till herre över naturtillgångarna i det erövrade området. Den som klarar att förstöra mest vinner.... i verkligheten iaf - hur gick det i sagan då? Se filmen!

Jaa man kom ju i alla fall någon vart i Köpenhamn men det är ju inte tillräckligt.

Tyckte att den här videon var riktigt bra!

http://www.time.com/time/video/player/0,32068,56037363001_1947068,00.html

Ska visa detta på jobbet vid tillfälle. HUr gör man för att få in en sån här länk så att man kan se videon härifrån?

Nu är det snart julafton - bara några dagar kvar. Denna julen blir lite annorlunda. Men så är det för många. Saker händer i livet. Människor försvinner, man förlorar jobbet, måste kanske flytta... Barnen kanske har flyttat hemifrån och kanske inte vill komma hem just på julafton. Många upplever en press och stress - allt ska vara som vanligt - Är det någonsin det? Denna tvångsmässiga fixering vid att allt måste vara exakt likadant som det alltid har varit annars går jorden under - vad står det för? Trygghet? eller otrygghet?

Jag kan själv känna skräck inför tanken att inte fira julen med mina barn. Känslan är ju helt irrationell. Det är ju bara en dag i almenackan - varför all denna vånda? Och varför i allsin dar umgås vi enbart med släktingarna på jul? Det tycker jag är idiotiskt! Fram för att bjuda hem vänner och bekanta som står dig nära på julafton! Glädjen borde stå högt i tak! (Problemet är bara att vännerna inte har tid för de ska åka till någon mormors farbror i Korpilombolo) För människor utan släkt blir altså julen en högtid att känna sig riktigt riktigt ensam på. Går det att göra något år detta?

Vi tittar på Karl Bertil Jonssons jul och vi tittar på Kalle ANkas jul - där både släkt och vänner firar ihop. Vi läser Bamse för barnen. Bamse som är så snäll och till och med bjuder in vargen att fira jul med vännerna. Men hur många vuxna beter sig sedan så här? Vi uppfostrar våra barn att bry sig och sedan struntar vi själva i att göra någon ensam själ glad på julafton. Är inte det dubbla budskap?

Fast du kanske har en solskenshistoria och lite inspration att dela med dig av? Så att vi kan sprida glädje och julefrid på den här jorden i år också!

Genom att skänka en slant till ett barn i ett främmande land eller en 90-fond, plantera ett träd i regnskogen eller köpa en utslppsrätt eller ett getcertifikat gör man en god gärning som sprider sig son ringar på vattnet - eller kanske som snöänglar i snön... Kanske också bjuda in någon mer än släkten? Någon som du vet annars sitter ensam på julafton... Kram på dig!

Jag läser att inspiration är ett tillstånd av mental verksamhet. Kreativitet - ingivelse från Gud. Där ser man - så när man klagar på att inspirationen tryter klagar man egentligen på Gud. Inte bra. Nåväl - jag har öppnat mina anteckningsböcker från konstkurserna jag gått och försöker hämta inspriation därifrån. Det finns många bilder som vill bli målade...Funderar på att måla i äggoljetempera igen. Det är en rolig teknik - blandning mellan akvarell och olja kan man säga. Det går att lasera men också måla i skikt om man vill och då blir färgen täckande efter ett tag. Färgen torkar hyfsat snabbt.

Pigment köper du i en välsorterad konsthandel och blandar med lösningen nedan:

 1 ägg

1 äggskal damar

1 äggskal kokt linolja

3-4 delar vatten

Sedan målar man på rent trä eller en äggoljetemperagrund. Färgen är en färskvara och ska förvaras i kylskåp. Hållbarheten är kort. 
 

Hur man preparerar en äggoljetemperagrund:

Man kan limma fast (harlim är bra) vanlig gasväv över en masonitskiva och sedan behandla ytan som följer

2 hela ägg ca 100g

1 del kokt linolja 50g

1 del damarharts

3-4 delar vatten

Denna lösning spädes med 0,5 liter limvatten och så tillsätter man ca 500g krita (70%) och zinkvitt (30%). Man kan tillsätta ca 3 droppar spikolja förkonservering.

När man målar på rent trä ska temperan strykas tunt flera gånger för att få bästa täckning. Nytt trä stryks 2 ggr och slipas, sedan stryks med temperan ännu en gång. Låt ytan torka 2-3 dygn mellan strykningarna. När ytan är torr, cirka 10 dagar efter sista strykningen, poleras den med en korthårig borste eller mjuk trasa och får en äggskalsliknande glans.

Äggoljetempera ger en väldigt slitstark yta, och har i huvudsak använts på snickerier där slitaget varit stort. Ytan blir matt och får en vacker lyster. Färgen är svår att ta bort och därför bör den ej användas på profilerade snickerier. Om det kommer färgstänk på andra ytor när du målar, måste dessa tas bort innan de hinner torka.
Vill du se hur det kan se ut? Gå till

http://www.lindavennstrom.com/maleri/

http://www.stinasandberg.se/index.php/ss/konst/

Nu har vi gjort marsipanfigurer jag och barnen. Fast vi fuskade lite och gjorde dom på mandelmassa - jag tycker det är mycket godare... Och så doppar man ena änden i härligt smält mörk choklad!

Den här gången fick vi dock till dom lite för bra i storlek och form - de var försvinnande goda!

Vill du ha lite tips på hur du kan få till en snygg gris kan du följa den här länken och spana in en liten kortfilm som visar hur man gör.

http://blt.se/magasinet/mat_o_dryck/steg-for-steg-vaxer-marsipangrisen-fram%28354141%29.gm

Fast det är egentligen inte så svårt att göra figurer på hemgjord marsipan heller - det här receptet tar ca 20 min att få till

Lycka till med knåpandet och.... ätandet. And dot forget!   

Idag är det Lucia...

Lucia (ca 283 - 304) var en kristen jungfru som led martyrdöden i Syrakusa på Sicilien, förmodligen under kejsar Diokletianus förföljelse.

Jag läser vidare....

"Namnet Lucia har att göra med "ljus". Hon blev skyddshelgon för de blinda. Enligt en legend blev en hednisk yngling förälskad i Lucias ovanligt vackra ögon, varpå hon genast rev ut dem och skickade dem till honom på ett fat. Men försynen utrustade henne med ett par ännu skönare ögon. I konsten är hennes attribut ofta två ögon på ett fat."

Hade det där varit i modern tid hade Lucia spärrats in på sinnessjukhus!

Lucia vägrade gifta sig för hon hade avlagt en kyskhetslöpte - hon ville bara tillhöra gud. Hon blev dödad när hennes hedniske friare angav henne för hennes kristna tro....

Vi firar alltså Lucias kärlek till Gud idag. Vi skulle lika gärna kunna sörjt världens ondska som vi gör på långfredagen... 

Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder kärlek: "En stark känsla. Böjelse för någon med en önskan om föremålets lycka och välgång. Glädje och tillfredsställelse över att befinna sig i denna persons närhet och att göra honom eller henne till lags. Innerlig tillgivenhet".

Det låter underbart inte sant! Men kärlek är så mycket mer. Det handlar om förväntningar, längtan, förhoppningar och drömmar... Den som lyckas med att leva ett liv i kärlek lever ett lyckat liv... eller dör martyrdöden :-)

Du mår som du tänker, känner som du tänker, och du beter dig efter hur du mår känner och tänker. Men jag lider ju! På vilket sätt tänker jag fel?

Buddisten skulle svara att det är mitt begär som gör att jag lider,att jag vill utföra saker, bo bra, uppleva kärleken vara glad och lycklig.  Är det detta som är felet?

Jaa kanske men jag har ingen bot på det - självklart kommer jag att fortsätta att älska mina barn och lida när dom lider, självklart kommer jag att vilja göra bra ifrån mig på jobbet och bli glad för lite uppskattning... Och när jag blir pensionär kommer jag förhoppningsvis att glädjas och oroas över barnbarnen och deras väl och ve.

Man måste ju våga leva, våga älska - och ju mer man gör det desto mer öppnar man sig för risken att uppleva smärta!  Fast vad är alternativet? Förlita sig på Nirvana? Jag dras till buddismens meditationsformer och tycker det finns mycket vettigt i läran men jag skulle aldrig kunna bli buddist. Sitta ensam någonstans, aldrig bry sig om någon - i syfte att undvika lidande. Det enda, men gigantiskt stora, kruxet är att det vore så tråkigt att det inte skulle kännas som ett liv, utan snarare som ett lidande och en sorg i sig....

Så nu ska jag äta lussebullar och pepparkakor med ungarna och njuta av kärleken som kommer att råda vid vårt bord. Ha en fin Lucia allesammans!

Kramar